Guds djärvaste ängel

Att mötet mellan Elmer Diktonius och Edith Södergran – två av de främsta modernistiska diktarna – verkligen har ägt rum står utom allt tvivel. Vi vet tex. att Edith blev djupt sårad när den fattige Diktonius under Raivolavistelsen envisades med att ta in på hotell över natten. Ediths önskan var naturligtvis att han skulle bo på gården och ”författa storverk i hennes närhet”. Vidare vet vi att Edith Södergran inom ett år efter deras möte dog av den lungtuberkolos som hon känt och burit som en inre skugga sedan hon var sexton, att Elmer vid hennes död genom Ediths mamma Helena Södergrans försorg, blev den som fick bevara och förvalta de dikter, brev och fotografier som Edith inte hunnit bränna innan sin död.

Vi vet också att Elmer Diktonius aldrig glömde ”sin” fröken Södergran, så länge han levde - i diktningen återkom han ständigt till henne. Vi känner också väl till ett verkligt storverk som är ett resultat av deras möte – Magnus Nilssons Guds djärvaste ängel .