En liten jävla kvinnocirkus. - Varför heter den så? -Därför att som kvinna kan livet ibland kan vara som en (jävla) cirkus! Sketcher, monologer, sånger och faktiskt lite dans, förpackat i en stilren show med fem färgstarka kvinnor och två briljanta musiker på piano och cello. Humor, skratt och säker tajming samsas med allvar som svider i halsen och bränner i magen. Under 1.5 timme botaniserar vi bland kvinnor från då och nu och från grannar till oss själva. Igenkänningen är brutal och leklusten fenomenal. Det är en föreställning om kvinnor, med kvinnor, för kvinnor OCH män.
