Samisk arrangörskonferens 2-3 april

Den 2-3 april träffades vi i Sundsvall för att nätverka, ta del av föreläsningar, goda exempel och dela erfarenheter. Representationen var hög från det samiska samhället där Noerhtenaestie (Västernorrlands Sameförening), Såhkie (Umeås samiska förening) och även Preadtieh (nätverk för sydsamiska samordnare) deltog. Vi hade fyra riksteaterföreningar representerade från Västernorrland och Jämtland Härjedalen, samt tjänstepersoner från region Västernorrland och Riksteatern regionalt och nationellt. Syftet med konferensen är att öka insikten om möjligheter och utmaningar för den samiska scenkonsten.

Solveig och Katrin från Noerhtenaestie, Västernorrlands Sameförening, hälsar välkommen till Saepmie!

Deltagarna fick ta del av tre föreläsningar: 

Sven Olofsson, universitetslektor vid Gaskeuniversiteete/Mittuniversitetet vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.

I början av 1720-talet gjorde myndigheterna ihärdiga försök att fördriva den samiska befolkning som bodde i Uppland, Västmanland, Dalarna och Gästrikland, tillbaka till fjällen i Västerbotten. Först mot slutet av 1720-talet började både samer och bönder i regionen att ifrågasätta denna politik och med olika medel gjorde man också aktivt motstånd. Detta resulterade i en omfattande skriftväxling mellan riksrådet i Stockholm och länens landshövdingar, vilket i slutändan resulterade i ett stopp på fördrivningarna och början på en process där varje socken anmodades att anställa en samisk familj. Detta blev upprinnelsen till det så kallade sockenlappssystemet.

Camilla Olofsson Båatas - arkeolog och central handläggare för samiska frågor vid Gaskeuniversiteete/Mittuniversitetet.

Från lapparnes Centralförbund 1904 till olje- og energidepartementet 2024. Camilla ger en exposé över den samepolitiska mobiliseringen under 1900-talet Den tidiga rättvisekampen, som främst drevs i det sydsamiska området, ska ses mot ljuset av tidens folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. Flera av de stora stridsfrågorna, som rätten till marken, är lika aktuella i vår tid. 

Marika Renhuvud - Om att arbeta som samisk scenkonstnär och att skapa en plats för det samiska i dansen. Vad är egentligen samisk dans och hur skapar vi ett naturligt utrymme för den samiska scenkonsten?

"Mitt mål är att ge kunskap och förståelse för den samiska kulturen vidare genom dans och samtidigt skapa möjligheter för den samiska befolkningen att få ta del av sin egen kultur via scenkonst" Marika Renhuvud.

Marika är dansare och koreograf från Sveriges sydligaste sameby, Eajran Sïjte. Hon är bosatt i Funäsdalen och driver sin verksamhet RenhuvudDans från Mittådalen där hon sedan 2023 har en dansstudio. Hon är utbildad vid NECD i Härnösand, Balettakademien i Stockholm och har även ett diplom i Didaktik, dans för barn och unga från DOCH.

Marika Renhuvud Foto: Willian Stenwall Sätterström

Vi hade ett inspirationspass där Solveig och Katrin från Noerhtenaestie, Västernorrlands Sameförening, berättade om föreningens verksamhet. Aanna Johansson Larsson från Preadtieh och Strömsunds kommun berättade om förutsättningar för att arrangera i en kommun. Samt Elin Torestad berättade om den regionala kulturverksamhetens arbete med att främja samisk kultur. 

På kvällen tog vi del av Giron Sámi Teáhters föreställning Herrarna satte oss hit. 

Några röster från deltagarna: 

"Mycket lärorikt för mig som hade ganska begränsad kunskap om det samiska innan arrangemanget".

"Bra, bra mix av föreläsningar och diskussioner och nätverkande".

"Jag har fått nya kontaktytor både med samiska företrädare i norrland samt med personer från kulturinstitutioner. Jag har byggt upp kunskapen kring delar av den samiska historien som jag inte tidigare hade så mycket kunskap om. Den kunskapen finns med framåt i mitt arbete med att främja och samarbeta med nationella minoriteter".

Syfte

Den här konferensens syfte är att öka insikten om möjligheter och utmaningar inom den samiska scenkonsten i norra sverige. Vi vill stärka förutsättningarna för den samiska scenkonsten att vara en naturlig del av den scenkonst som visas på våra scener. Målet är att samiska producenter ska kunna bo och verka i våra län, öka antalet samiska föreställningar och stärka arrangörerna. Vi vill inspirera till samverkan mellan arrangörer, producenter och andra nätverk/intresserade. 

Bakgrund

Riksteatern Norra har inom ett treårigt interregionalt projekt undersökt hur vi inom Riksteatern Norra kan arbeta för att stärka den samiska scenkonsten. Resultatet från vår förstudie visade på några olika behov som har lett till insatser som vi arbetat vidare med. Exempelvis ett samarbete med Viermie K kring Scenkonstdagar 23 i Östersund där vi arbetade med att synliggöra samiska kulturskapare och förmedla kontakt till arrangörer. Vi arbetar med att synliggöra ett samiskt utbud, ett sydsamiskt scenkonstresidens och ett sydsamiskt gästspel från Norge. Under 2024 kommer vi att fokusera på arrangörer och samarbeten kring Samisk scenkonst - till alla överallt! Vi gör detta via en arrangörskonferens och utbildningar inom Riksteatern Norra. 

Målgrupp

Riksteaterföreningar, samiska samordnare, kultursamordnare, samiska producenter, andra arrangörer och andra intresserade av samisk scenkonst.

Arrangeras av Riksteatern Norra i samverkan med Noerhtenaestie, Västernorrlands Sameförening, med stöd av regionerna Jämtland Härjedalen, Västerbotten och Västernorrland.