En existentiell dansföreställning om lidandets filosofi
Föreställningen handlar om hur vi kan finna tröst i sanningen om livets lidande, och se på lidandet som ett gemensamt livsvillkor vi alla måste förhålla oss till. Jag utforskar hur pessimismen kan vara ett alternativ till självhjälp och ligga till grund för tröst och medkänsla. Publiken kommer att få uppleva en föreställning full av fysisk och psykisk strävan, känslosam musik och ett sårbart och intimt uttryck. Föreställningen kommer att leda till ett samtal där jag med utgångspunkt i traditionella österländska berättelser bjuder in publiken att prata om tröst och lidande.
