Foto: Jonatan Fernström

13 nov|Umeå

Nakna som foster och gudar

Teater

Om kärlek, kvinnor och Karin Boye

De har varit tillsammans i sju år. Sen bara försvinner en av dem. Där sitter Margot vid radion och hör hur de efterlyser poeten Karin Boye. Samma radio som rapporterar från kriget. Det krig som Margot flytt ifrån. Flytt för att få leva med sin älskade Karin. Naturkraften Karin med hela sin heta längtan och sitt pansar. Samma Karin som åkte till Berlin för att psykoanalysera bort sin sexuella läggning. Men där träffade hon Margot på den där klubben där hon dansade av sig jagets nio hudar. Där fanns bara Margot och Karin. Karin som upplever dagsljuslandet som främlingslandet. Blommor sätts i hennes händer, äran kröner hennes huvud med kransar. Karin dricker andras beundran och sveper sig i andras lakan, medan Margot väntar.

I Berlin har nazisterna jagat iväg eller dödat alla homosexuella. På Skeppargatan i Stockholm lever Margot med Karin. I Sverige dödar man inte homosexuella. Här får man bara fängelse om man lever ihop med nån av samma kön. Karin struntar i kön och älskar vem hon vill. Medan Margot väntar. Men nu väntar hon för sista gången.

”Här, i den enda och yttersta handlingen
kastar vi jagets nio hudar,
stiger med slutna ögon i källan,
nakna som foster och gudar.”
Karin Boye

Medverkande

Lena B Nilsson
Lovisa Onnermark
Sara Turpin
Lola Zachow

Konstnärligt team

Av: Isabell Cruz Liljegren
Regi: Helena Cruz Liljegren
Scenografi: Mats Sahlström
Kostym: Elin Hallberg
Ljusdesign: Jörgen Haimanas
Kompositör: Cicely Irvine
Videodesign: Johannes Ferm Winkler
Maskdesign: Anna Olofson

Producent

Riksteatern

Turnéplan