1969 Det är långfredag och vi befinner oss på Östra sjukhuset på en avdelning för psykiskt långtidssjuka. Rick 33 år, kan inte läsa eller skriva. Han är välklädd, har ett verbalt driv som gränsar till raseri och han kan rabbla fakta om personer och händelser som ur en uppslagsbok. Tom sitter i rullstol, är 37 år och är lätt spastisk. Männen delar rum med varsin säng, ett bord med två stolar och ett fönster som är försett med galler. Båda herrarna sitter vid bordet och klipper papperskycklingar till ett påskris. Strax kommer vårdaren och tar saxen. Här råder själmordsrisk.
