Historia

Det var såhär det började…

Fredagen den 23 september 1966 samlades några herrar på dåvarande Folkets Hus i Trollhättan till en ”teaterkonferens”. På mötet deltog också en funktionär vid det nybildade Riksteatern-Svenska Teatern. När man skildes åt hade man bildat Trollhättans Teaterförening, antagit Riksteaterns centrala förslag till stadgar för lokala teaterföreningar och utsett en föreningsstyrelse.

Men egentligen var det fråga om en omstart. En teaterförening inom den då nystartade ”Riksteaterns Publikorganisation” hade bildats i Trollhättan redan på hösten 1933. Trollhättans Teaterförening var en av 42 lokalorganisationer som sände en delegat till den konstituerande kongressen för etablering av Riksteatern i januari 1934, ett initiativ av dåvarande ecklesiastikministern Artur Engberg. Den grundläggande idén var att kunna erbjuda folket teater av god kvalitet i hela landet.

I Teaterföreningens regi gavs under åren 1933-36, 11 föreställningar i Trollhättan genom gästspel från bl a Göteborgs Lyriska Teater och Helsingborgs Stadsteater. Programmen bjöd på såväl opera och operett som dramatik och komedi. Men denna första teaterförening i Trollhättan lades ner igen 1936 på grund av ”ointresse hos trollhätteborna”, dvs för liten publik på föreställningarna.
En ny ”Trollhättans Teaterförening” bildades 1958, en förening utan koppling till Riksteatern. Föreningen var ingen arrangörsförening utan ägnade sig åt att spela amatörteater. Den ändrade sedermera namn till Trollhättans Kammarteaterförening och berörs inte vidare här.

Till ordförande i den styrelse som bildades 1966 utsågs Runo Elgh, ombudsman för Handelsanställda med stort kulturintresse och med rötter i Värmland. I styrelsen ingick ytterligare sex herrar: Axel Leissner, Harry Emanuelsson (kassör), Leif Wijkmark (sekreterare), Karl Sandblom, Åke Gunnarsson och Lennart Johansson. Kassören Emanuelsson var föreståndare för Folkets Hus. Enligt de centralt bestämda stadgarna skulle två ledamöter i de lokala styrelserna vara representanter för ”lokalägande förening eller företag”, där föreställningarna äger rum – en sorts ekonomisk garanti. Vidare skulle en styrelseledamot utses av kommunen. Övriga styrelsen ska väljas av årsmötet.

Värt att påpeka är också att inga enskilda individer vid denna tidpunkt kunde vara medlemmar i lokal teaterförening, endast organisationer. Enskilda medlemmar anslöts i stället till en speciell, lokal ”publikförening”, som i sin tur var medlem av teaterföreningen.
Under såväl höst- som vårsäsongen arrangerades tre kvällsföreställningar och två dagar med skolteater. Kvällsföreställningarna representerade ett brett spektra med musikal, revykomedi, komedi, drama, pjäs och operett.

Biljettpriserna var med abonnemang 20:- kr för tre föreställningar.
När man summerade ekonomin för första hösten blev biljettintäkterna 6495:50kr, medan kostnaderna uppgick till 14 924:48 kr, dvs ett underskott på 8 428:98 kr. Likviden klarades genom ett tillfälligt lån från Folkets Hus mot säkerheten att kommunen beslutat om ett årsanslag på kr 20 000:-
Föreningens första årsmöte hölls den 14 september 1967, där den avgående styrelsen omvaldes som helhet.

Vid kommande styrelsemöte i november kunde ordförande Runo Elgh också rapportera från den första kongressen för den nya organisationen Riksteatern/Svenska Teatern, som hölls i Stockholm 17-18 november. Runo kunde rapportera att Trollhättans Teaterförening var en av totalt 125 teaterföreningar i landet och att ”teaterintresset är i stigande i landet. Föreställningsmixen för 1967-68 hade samma karaktär som året innan.

Även de sista åren av 60-talet följde i stort samma mönster. Noteras bör att man vid årsmötet 1968 valde in en kvinna i styrelsen. Hösten 69 spelar man för första gången en ”debattpjäs” – ”Hemmet” av Kent Andersson – och våren 69 bjuder på en ”experimentföreställning” – ”En kväll på teatern” med inslag av opera, talteater och film. Skolteater var en viktig del i föreningens verksamhet. Ett uppskattat inslag vid kvällsföreställningarna var också ”teatervärdinnorna”, som tog hand om publiken före föreställningarna. Under våren 1970 dyker en ny fråga upp i styrelsen: borde inte medlemmarna få ett större inflytande på valet av föreställningar?

Ramar och villkor för teaterföreningarnas verksamhet ändras genom beslut på Riksteaterns kongress i november 1970, där ordförande Runo deltar. Genom nya normalstadgar ska de lokala teaterföreningarna knytas närmare övriga föreningslivet på orten. Ett representantskap ska vara föreningens högsta beslutande organ och bestå av tre ledamöter från vardera lokalägande förening, lokal publikförening och kommunen (om man så önskar!) samt en ledamot från vardera övriga anslutna föreningar. Vid årsmöte väljer representantskapet inom sig ordförande och minst fyra övriga styrelseledamöter.

Vid årsmötet i september 1971 avgår Runo Elgh både som ordförande och i styrelsen. Han ersätts av Bertil Rehnborg. Kassören Harry Emanuelsson hade tidigare lämnat sitt uppdrag och ersatts av Stig Pettersson, även han Folkets-Hus-chef. 1971 gör också en känd kulturpersonlighet i Trollhättan, Bengt Lindström, entré i styrelsen, som förblir i stort intakt fram till årsmötet i juni 1976. Bertil Rehnborg hade då avböjt omval, och Thomas Berntsson, även han från ABF-distriktet, tar över. Till styrelsen återkommer Runo Elgh, som blir vice ordförande.

En snabb blick på repertoaren omkring 1976 visar på en mix som ligger nära den från 60-talet. Normalt ger man tre kvällsföreställningar per säsong med minst en musikal/operett per år, drama och komedier och en och annan musikföreställning. 1976-77 ger man två strindbergsdramor, Fadren och Fröken Julie. Man ger två dansföreställningar, Ryska Dansare och den finska dansteatergruppen Raatikko. Tidigare under 70-talet har man haft ett par besök av Cramér-balletten. Allt fler produktioner köper man från Riksteaterns egen produktion, som tyder på att utbudet härifrån har ökat. Skolteater är en viktig del av verksamheten.

Antalet försålda abonnemang minskade successivt under första halvan av 70-talet, och under något år slopade man abonnemang helt och hållet. På hösten 76 beslutar man återuppta abonnemang, till ett pris av 35:- kr (inklusive medlemsavgift). Biljettpriset för enstaka föreställningar sätts till 15:- eller 17:-.
De 10 första åren är föreningen beroende av verksamhetsbidrag från kommunen för att täcka kostnaderna. Detta gäller även åren framöver, så ock jubileumsåret 2016.

Vi vill i nuvarande styrelse tacka vår publik samt Trollhättans Stad och Folkets Hus Kulturhuset för stöd och samverkan under alla år.