Efter att elever på en högstadieskola i Skarpnäck utanför Stockholm såg teaterföreställningen Famnen skapade de dikter utifrån sin upplevelse. Vi har valt att publicera några av dem här nedan. Ett par av dikterna har också synts i Riksteaterns sociala medier.
Månen är blå
Lyser som Solen
Vid grottans mörker
Där en pojke
Med blommigt hår
I en dystopi
Med epilepsi
Dör för socker
(Saya Amin)
__________
Jorden utan internet
Bara Famnen kvar
Förutom vissa
de som stannar
de som dissa
och de som
är, de sista
__________
Förvirrad, Ensam och
Övergiven
Sittande i en
buske.
Helt ensam, men
inte bortglömd.
En enda vän
man har, är
el.
Digitala världen har
lett till en
apokalyps.
En djungel och
inte en stad
helt överväxt och
övergiven.
En ensam Vandrarduva
i en tom
värld.
Alla har lämnat,
blivit till el,
digitala figurer.
Helt ensam, förvirrad
och övergiven sittande
i en skog
i en mörk
buske.
__________
Vi lämnar jorden
Vi lämnar kroppen
In i djungeln
Hittar vi hoppen
Tiden rinner ut
Inte mycket kvar
Döden luktar äckligt
Du är allt
vi har.
__________
De i famnen
lämnade oss här
vi som stannat
vi som kämpat
vi som ramlat
bort från en digital värld
Nu lämnar de oss för alltid
Trots att vi levt i samtid
De lämnade oss för en annan famn
än famnen hos de som de älskar
Bort från jorden de en gång har älskat
Nu i famnen utan hjärtan, kan de ens älska
__________
Hopp var något som vi alla hade.
Hopp var något som gav oss förtroende.
Hopp var något som skulle förbättra världen.
Hopp var något som skulle förenkla färden.
Men så var inte.
Hopp var något som förstörde allt.
__________
Famnen turnerade med Riksteatern under våren 2023.
Läs mer om föreställningen Famnen
Lärarhandledning för Famnen (pdf)