En monolog om att finna sig själv.
När ridån går upp möter publiken Christer, mannen som gett sig in i sin garderob för att rensa upp i sitt liv. Och även söka efter de där noterna, när nu musiken ringer i hans öron. Tyvärr blir han ideligen förhindrad att göra det han ska, då det hela tiden kommer så mycket emellan. Mitt i all rörar, som ett liv under stundom kan vara, närmar han sig den ömma punkt i livet där man kan möta sig själv, där hans bästa vän kan träda fram och där minnet av den stora kärleken blir starkt.
Denna uppsättning ger stor tillfälle till igenkänning. Den ger plats för många värmande skratt och den öppnar för en befriande känsla i både mage och hjärta. Precis som när man vet att livet, själva livet, det pågår verkligen precis just nu.
Medverkande
Magnus Wetterholm
Konstnärligt team
Manus: Ylva Eggehorn
Regi: Rune Jakobsson
Scenografi: Märta Fallenius
Affisch/foto: Dragan Popovic
Teknik: Renate den Hartog
