Kristianstadsbladet

Det är en dialogrik pjäs - ibland som skör vacker poesi, ibland mer som en serietidning full av dåliga skämt. Samspelet mellan de båda är drabbande övertygande. Ingen av dem lämnar någonsin den helt öppna scenen där de själva har ritat upp spelplanen med varsin krita. På en bänk bakom denna spelruta ser vi dem någon gång ta ta en paus och byta lite kläder, så bra och snyggt gjort.